Grundavdrag och jobbskatteavdrag
Grundavdraget minskar den beskattningsbara inkomsten, och jobbskatteavdraget är en skattereduktion som sänker kommunalskatten. Båda är inkomstberoende kurvor — de är själva anledningen till att nettolönen inte stiger lika snabbt som bruttolönen. De visade beloppen kommer från Skatteverket; de har inte genomgått webbplatsens egen granskning och godkännande.

Varför nettolönen inte är bruttolön minus en procentsats
Det vanligaste missförståndet om svenska löner är att nettolönen är bruttolönen gånger ett minus skattesatsen. Så är det inte. Två inkomstberoende kurvor sitter inne i beräkningen — grundavdraget och jobbskatteavdraget — och eftersom båda ändras när din inkomst ändras blir den effektiva skatt du faktiskt betalar olika på varje lönenivå. Det är den verkliga mekaniken bakom ”lön efter skatt”, och anledningen till att nettolönen stiger långsammare än mekaniken bakom ”lön efter skatt”, och anledningen till att nettolönen stiger långsammare än bruttolönen. Beloppen här kommer från Skatteverket; de har inte genomgått webbplatsens egen granskning och godkännande — läs den angivna källan eller vänd dig till ansvarig myndighet.
Grundavdraget sänker den beskattningsbara inkomsten
Grundavdraget är ett belopp som dras av från inkomsten innan någon skatt beräknas, så att skatten tas ut på en lägre beskattningsbar inkomst i stället för på hela bruttolönen. Det som gör det till en kurva och inte en fast summa är att storleken beror på hur mycket du tjänar. Skalat från prisbasbeloppet (59 200 kr för 2026) börjar det blygsamt vid låga inkomster, stiger till ett maximum i ett mellaninkomstintervall och trappas sedan ned mot en lägre nivå för höginkomsttagare. Det avrundas uppåt till närmaste hundratal kronor och kan aldrig vara större än inkomsten. Den praktiska effekten: en löneökning höjer inte den beskattningsbara inkomsten med hela ökningen, eftersom avdraget förskjuts samtidigt.
Jobbskatteavdraget ger tillbaka en del
Jobbskatteavdraget verkar åt andra hållet — det belönar arbete genom att sänka skatt du annars hade betalat. Det räknas av enbart mot kommunalskatten, aldrig mot den statliga skatten, och aldrig under noll. Precis som grundavdraget byggs det upp med arbetsinkomsten och planar sedan ut på en platå vid högre inkomster. För 2026 förstärktes avdraget, så på de flesta inkomstnivåer ger det tillbaka något mer än förut. Eftersom det landar just på kommunalskatten beror dess värde i kronor också på din kommunala sats — samma avdrag är värt något mer där kommunalskatten är högre.
Vad de två kurvorna gör tillsammans
Lägg ihop de två så får du formen som många känner igen på lönebeskedet. Vid låga och mellan höga inkomster håller grundavdraget och jobbskatteavdraget tillsammans nere den effektiva skatten. När inkomsten stiger trappas båda av — avdraget krymper, jobbskatteavdraget planar ut — och när den beskattningsbara inkomsten passerar skiktgränsen tillkommer ytterligare 20 % statlig skatt ovanpå. Den kombinationen är varför marginalskatten böjer sig uppåt genom mitten av skalan, och varför två personer med olika löner kan möta ganska olika andel kvar efter skatt. Kurvornas koefficienter kommer från Skatteverkets och Finansdepartementets officiella beskrivningar, med den råa författningstexten som källa.
Vad räknaren visar
Räknaren visar grundavdraget och jobbskatteavdraget som egna, avdragna rader som puttar upp nettolönen igen, med en kort text om varför nettolönen inte stiger lika snabbt som bruttolönen. För en situation med enbart lön använder den här versionen din årliga inkomst som grund för båda kurvorna — en benämnd förenkling som håller uppskattningen ärlig om vad den modellerar och inte modellerar.
Det fullständiga innehållet för den här sidan fylls fortfarande på och är föremål för granskning.