- Start
- Vanliga frågor
Vanliga frågor
Svar på de vanligaste frågorna om löneberäkningen i Sverige, kommunalskatten, den statliga skatten och de två avdragen. Innehållet är under bearbetning.

Frågor & svar
Utgå från din årliga bruttolön (tolv gånger månadslönen). Först dras grundavdraget av för att få fram den beskattningsbara inkomsten. På den tas kommunalskatt ut — i genomsnitt 32,38 %, men satsen sätts av varje kommun — och från kommunalskatten dras sedan jobbskatteavdraget. Först på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen 643 000 kr per år tillkommer ytterligare 20 % i statlig inkomstskatt. Den obligatoriska begravningsavgiften tas ut på samma underlag. Nettolönen är bruttolönen minus allt detta, och räknaren beräknar hela året och delar sedan på tolv — den vanliga definitionen av lön efter skatt. De visade satserna följer Skatteverket; om en regel nyligen har ändrats kan det ännu inte synas här, och de har inte gått igenom vårt slutliga godkännande — läs den angivna källan eller vänd dig till ansvarig myndighet.
Det är de två inkomstberoende delarna som gör den svenska nettolönen icke-linjär. Grundavdraget är ett belopp som dras av från inkomsten innan skatten beräknas, så att skatten tas ut på en lägre siffra; det följer en kurva som skalar från prisbasbeloppet (59 200 kr för 2026), störst i ett mellaninkomstintervall och nedtrappad mot en lägre nivå för höga inkomster. Jobbskatteavdraget är en separat skattereduktion som belönar arbete och räknas av enbart mot kommunalskatten — aldrig mot den statliga skatten och aldrig under noll. Det förstärktes för 2026. Eftersom båda ändras med inkomsten stiger nettolönen långsammare än bruttolönen.
För att kommunalskatten sätts lokalt. Satsen är summan av den kommunala och den regionala inkomstskatten där du är folkbokförd, och den varierar en hel del: från 28,93 % i Österåker till 35,65 % i Dorotea, mot ett riksgenomsnitt på 32,38 %. Två personer med samma bruttolön men olika hemkommun får därför olika mycket kvar efter skatt. Därför låter räknaren dig välja kommun (eller ange en egen sats) i stället för att anta en enda rikssiffra.
Först när din beskattningsbara inkomst — alltså inkomsten efter grundavdraget — passerar skiktgränsen 643 000 kr per år. Under den nivån betalar du bara kommunalskatt. Eftersom grundavdraget dras av först är den bruttolön där statlig skatt faktiskt börjar något högre än själva skiktgränsen. Den statliga satsen 20 % gäller bara den del som ligger över skiktgränsen, aldrig hela lönen, så din genomsnittliga skatt ligger klart under den högsta satsen.
Två separata avgifter ligger vid sidan av inkomstskatten. Begravningsavgiften är obligatorisk för alla som är folkbokförda i Sverige — nationellt 0,292 % av den beskattningsbara inkomsten — och har inget med kyrkomedlemskap att göra. Kyrkoavgiften är frivillig: den tas ut bara om du är medlem i ett trossamfund som drar in den, och den varierar mellan församlingar, så räknaren använder en representativ uppskattning på omkring 1,05 % som du kan slå på eller av. Är du inte medlem tillkommer ingen kyrkoavgift.
I praktiken nej. Den allmänna pensionsavgiften är en verklig avgift på 7 % av inkomsten, högst 47 100 kr per år, men den motsvaras av en skattereduktion på 100 procent — så nettoeffekten på det du får ut är noll. Räknaren beräknar och visar avgiften öppet för tydlighetens skull, men drar den inte från nettot, eftersom det skulle räkna den två gånger.
Nej. Sverige har ingen lagstadgad minimilön; de lägsta lönerna sätts i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer, bransch för bransch — den svenska modellen. Det finns alltså ingen enda laglig minimisiffra att visa. Separat betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgifter på 31,42 % ovanpå din bruttolön; det är en arbetsgivarkostnad och dras aldrig från din nettolön.
Siffrorna följer de officiella källor som anges på varje sida — Skatteverket, Finansdepartementet, SCB med flera. Om en regel nyligen har ändrats kan det ännu inte synas här, och ingen av dem har gått igenom vårt slutliga godkännande. Betrakta resultaten som en storleksordning, inte ett officiellt beslut. Som orientering ligger medellönen enligt SCB på omkring 42 900 kr per månad och medianlönen omkring 38 300 kr (kontext, ingen del av beräkningen). För sådant som verkligen betyder något, förlita dig på Skatteverket eller din arbetsgivare.
- Förstå svensk inkomstskatt: Nettolön och skattEn heltäckande guide som förklarar hur det svenska progressiva skattesystemet, inklusive kommunal och statlig skatt, fungerar för både anställda och småföretagare.
- Sjuklön och sjukpenning: Reglerna i SverigeEn kronologisk guide som förklarar övergången av ekonomiskt ansvar mellan arbetsgivare och Försäkringskassan vid sjukfrånvaro.
Det fullständiga innehållet för den här sidan skrivs fortfarande.