Övertid och mertid i praktiken: beordran, tak och ersättning
Förstå skillnaden mellan allmän övertid, extra övertid och mertid för deltidsanställda, varför övertid måste vara beordrad eller godkänd i efterhand och hur lön eller kompensationsledighet fungerar.
1. Vad räknas som övertid och mertid enligt Arbetstidslagen?
Enligt Arbetstidslagen (1982:673, ATL) 7 § är övertid sådan arbetstid som överstiger den ordinarie arbetstiden (högst 40 timmar per vecka enligt ATL 5 §) och jourtid. För deltidsanställda kallas arbete utöver den avtalade deltidstiden upp till heltid i stället för mertid (ATL 10 §). Först när en deltidsanställd arbetar mer än heltidsmåttet på arbetsplatsen räknas timmarna som övertid.
En grundregel i både lag och kollektivavtal är att övertidsarbete ska vara beordrat på förhand av arbetsgivaren eller, om det inte har kunnat ske, godkänt i efterhand. Att på eget initiativ stanna kvar på kontoret utan överenskommelse ger normalt inte rätt till övertidsersättning.
2. Lagstadgade tak för timmar och vilotid
När det finns särskilt behov av ökad arbetstid får allmän övertid tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 200 timmar under ett kalenderår (ATL 8 §). Om det finns särskilda skäl och situationen inte gått att lösa på annat sätt får därutöver extra övertid tas ut med högst 150 timmar per kalenderår (ATL 8 a §). Allmän mertid vid deltid får tas ut med högst 200 timmar per kalenderår (ATL 10 §).
Samtidigt måste arbetsgivaren respektera reglerna om vilotid: varje arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje period om 24 timmar (ATL 13 §) och minst 36 timmars sammanhängande veckovila under varje period om sju dagar (ATL 14 §). Samtliga gränsvärden finns samlade på faktasidan om övertid och arbetstidsregler.
3. Så fungerar övertidsersättning och kompensationsledighet i kollektivavtal
Eftersom Arbetstidslagen inte innehåller några bestämmelser om lön eller övertidstillägg styrs ersättningen av arbetsplatsens kollektivavtal eller ditt enskilda anställningsavtal. I svenska kollektivavtal delas ersättningen normalt in i tre kategorier:
- Enkel övertid: Övertidsarbete i direkt anslutning till ordinarie arbetstid på vardagar ersätts antingen i pengar per timme enligt avtalets omräkningsfaktor eller som kompensationsledighet med förhöjd ledighetstid per arbetad timme.
- Kvalificerad övertid: Övertidsarbete på sena kvällar, nätter, helger och röda dagar ger en högre timersättning i pengar eller en högre omräkningsfaktor vid uttag av kompensationsledighet.
- Mertid vid deltid: Arbete utöver deltidens ordinarie mått upp till heltid ersätts enligt kollektivavtalets mertidsformel per timme eller med ledighet timme mot timme.
Om du tar ut övertiden i kompensationsledighet med arbetsgivarens godkännande räknas övertid som kompenseras med ledighet enligt ATL 7 § andra stycket inte in i årsgränsen på 200 timmar.
4. Bortförhandlad övertid mot fler semesterdagar
Chefer, specialister och tjänstemän med förtroendearbetstid eller oreglerad arbetstid kan enligt kollektivavtal träffa skriftlig överenskommelse med arbetsgivaren om att rätten till särskild övertidsersättning ersätts med högre fast månadslön och/eller extra betalda semesterdagar per år utöver de lagstadgade 25 dagarna — se sidan om semester och semesterlön. Även när övertidsersättningen är bortförhandlad gäller dock fortfarande Arbetstidslagens regler om arbetsmiljö och vilotid om du inte har genuint oreglerad arbetstid enligt ATL 2 §.
5. Hur övertid och OB-tillägg beskattas på lönen
Utbetald övertidsersättning, mertidsersättning och OB-tillägg läggs direkt till din kontanta bruttolön under utbetalningsmånaden. Arbetsgivaren drar preliminär skatt enligt Skatteverkets tabell för engångsbelopp eller vanlig månadslön, och i slutskattebeskedet beskattas inkomsten exakt som vanlig lön (kommunalskatt, jobbskatteavdrag och eventuell statlig skatt över skiktgränsen 643 000 kr per år). Testa i löneräknaren hur en månad med extra övertid eller OB-tillägg påverkar din lön efter skatt.
Författningsstöd och officiella källor
- Arbetstidslag (1982:673) — 3, 5, 7–10 b, 13–14 §§(Regeringskansliet (SFS) · 2026-11-07)
- Inkomstskattelag (1999:1229) & Socialavgiftslag (2000:980) (beskattning av tillägg)(Regeringskansliet (SFS) · 2026-11-07)
Relaterade kalkylatorer och faktasidor
Övertid, nattarbete och vilotid enligt arbetstidslagen
Arbetstidslagen (1982:673) sätter tak för ordinarie arbetstid, övertid och mertid samt minimikrav på dygnsvila och veckovila, medan ersättningsnivåer för övertid och obekväm arbetstid regleras i avtal.
Ingen lagstadgad minimilön
Sverige har ingen lagstadgad minimilön. I stället sätts de lägsta lönerna i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter — det som kallas den svenska modellen.
Räkna ut din lön efter skatt
Beräkna vad du får kvar efter skatt i Sverige: från bruttolönen dras kommunalskatt och eventuell statlig skatt, minus grundavdrag och jobbskatteavdrag.