Lönesnurra
Praktisk arbetsrätts- och skatteguide

Sjukskrivning: från sjukanmälan dag 1 till Försäkringskassan

När du blir sjuk gäller fasta tidsfrister för sjukanmälan, skriftlig försäkran, läkarintyg och övergången från arbetsgivarens sjuklön till sjukpenning från Försäkringskassan.

Senast kontrollerad:

1. Dag 1: Sjukanmälan till arbetsgivaren och karensavdrag

Sjuklöneperioden börjar den första dagen du avhåller dig från arbete på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom (Lag 1991:1047 om sjuklön, SjLL 7 §). För att ha rätt till sjuklön måste du sjukanmäla dig till din arbetsgivare redan första dagen enligt arbetsplatsens rutiner (SjLL 8 §). Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för tid innan anmälan har gjorts, om du inte har varit förhindrad att anmäla sjukdomen och anmäler den så snart hindret har upphört.

Under sjuklöneperioden är den lagstadgade sjuklönen 80 % av den lön och de anställningsförmåner du går miste om (SjLL 6 §). Från sjuklönen görs ett karensavdrag som motsvarar 20 % av en genomsnittlig veckosjuklön. Om du går hem efter halva arbetsdagen dras karensavdraget först mot den halva dagen och resterande del dras nästa sjukdag, så att det totala avdraget alltid blir exakt 20 % av en veckas sjuklön. Om du blir sjuk på nytt inom 5 kalenderdagar efter att en tidigare sjukperiod avslutats räknas den nya perioden som en fortsättning på samma sjuklöneperiod (återinsjuknanderegeln, SjLL 7 § tredje stycket), vilket innebär att inget nytt karensavdrag görs och att dagarna räknas ihop mot gränsen på 14 dagar.

2. Egenförsäkran under de första sjukdagarna (SjLL 9 §)

Innan kravet på läkarintyg inträder på dag 8 behöver du i normalfallet inte lämna läkarintyg. Däremot är du enligt SjLL 9 § skyldig att lämna en skriftlig försäkran (egenförsäkran) till arbetsgivaren om att du har varit sjuk och i vilken omfattning din arbetsförmåga har varit nedsatt. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen förrän försäkran har lämnats in. Om det finns särskilda skäl (exempelvis vid upprepad korttidsfrånvaro eller enligt kollektivavtal) kan arbetsgivaren eller Försäkringskassan skriftligen besluta om så kallat förstadagsintyg (SjLL 10–10 a §§).

3. Dag 8–14: Läkarintyg till arbetsgivaren

Om sjukperioden pågår längre än de inledande sju kalenderdagarna måste du från och med dag 8 styrka nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg (eller tandläkarintyg) enligt SjLL 8 § andra stycket. Kalenderdagar räknas oavsett om du skulle ha arbetat under helgen eller inte: insjuknar du en måndag är kommande måndag dag 8. Läkarintyget som lämnas till arbetsgivaren behöver bara visa i vilken grad och under vilken tid du inte kan arbeta — du har rätt att dölja själva diagnosen på det exemplar som lämnas till arbetsgivaren, medan Försäkringskassan behöver det fullständiga intyget.

4. Dag 15: Sjukanmälan till Försäkringskassan och ansökan om sjukpenning

Om du fortfarande är sjuk efter 14 kalenderdagar upphör arbetsgivarens sjuklöneansvar. Efter dag 14 ska arbetsgivaren göra en elektronisk sjukanmälan till Försäkringskassan (SjLL 12 §). När anmälan har registrerats loggar du själv in på Mina sidor hos Försäkringskassan, skickar in ditt digitala läkarintyg och ansöker om sjukpenning.

Sjukpenning på normalnivå motsvarar 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI × 0,97) upp till SGI-taket på 10 prisbasbelopp (592 000 kr per år eller 49 333 kr per månad för 2026) — se tabellen på sidan om sjuklön och sjukpenning. Om din arbetsplats har kollektivavtal bör du samtidigt kontrollera om arbetsgivaren betalar kompletterande kollektivavtalad sjuklön från dag 15 och anmäla sjukfallet till AFA Försäkring (AGS) eller Alecta/Collectum (ITP sjukpension).

5. Dag 30, 90, 180 och 365: Plan för återgång och rehabiliteringskedjan

Vid längre sjukskrivning prövar Försäkringskassan din arbetsförmåga stegvis enligt rehabiliteringskedjan i Socialförsäkringsbalken 27 kap. 46–49 §§ samtidigt som arbetsgivaren har ett lagstadgat rehabiliteringsansvar enligt SFB 30 kap. 6 §:

  • Senast dag 30 (Plan för återgång i arbete, SFB 30 kap. 6 §): Om det kan antas att din arbetsförmåga kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast den dag då arbetsförmågan varit nedsatt under 30 dagar upprätta en skriftlig plan för återgång i arbete.
  • De första 90 dagarna: Arbetsförmågan bedöms i förhållande till dina vanliga arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.
  • Efter 90 dagar (SFB 27 kap. 47 §): Från och med den tidpunkt då du har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar prövar Försäkringskassan även om du kan försörja dig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.
  • Efter 180 dagar (SFB 27 kap. 48 §): Från och med den tidpunkt då du har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar prövas arbetsförmågan mot förvärvsarbete på arbetsmarknaden i övrigt, om det inte finns särskilda skäl eller oskälighet (med särskilda prövningsgränser vid dag 365 respektive dag 550).

Författningsstöd och officiella källor